lördag 19 november 2011

Fasadputs




"Kapitalisterna kommer aldrig att kunna ta över kvarteren".



Hur stoppa fascismen? Jag tror att det är den som är i annalkande. Orostider, folk kurar ihop sig och tänker på de närmaste. Repressionen i Storbritannien ger intrycket att gå i V som i Vendettas fotspår, och i Italien hukar sig Berlusconi och laddar om tillsammans med La Destra.
(Tveksamt om de som kämpar för att ställa B inför rätta och har gjort så länge nu kommer att få den erforderliga uppbackningen från politiskt håll. Det finns inget verkligt intresse av det utan man ägnar sig åt fasadputs som svider i folket skinn och låtsas som om Berlusconi är borta - men i grund och botten är han lika välkommen i EU nu som han var för några år sedan, självklart hade det gått att "sätta press på" Berlusconi för länge sedan, om vilja hade funnits).
Många krafter (jag vet att "krafter" låter som något ur en rent metafysisk konspirationsteori, ungefär som "tidsfristen är snart slut" minner om domedag och yttersta tider) har nu ett intresse i att hitta syndabockar. Sådana söker man (enligt René Girard, och jag tror han har rätt, empirin tyder på det) antingen i samhällets topp, eller i dess botten. (Girard är reaktionär i flera avseenden, han anser t.ex att Marie Antoinette var en syndabock). Ett väldigt hat mot överheten existerar i Italien, och det på goda grunder - samtidigt finns där en beklämmande servilitet, titelsjuka, beundran för överhet, rikedom, makt och styrka (Italien är givetvis inte ensamt om detta, det är bara tydligare än på många andra håll, och en av flera förklaringar till varför Berlusconi länge var populär). Italien har också många tomma gester, man kan kalla dem döda metaforer - Mario Monti möttes med sådana applådåskor i parlamentet att ordföranden måste be folk lägga av och lyssna på vad Monti sa innan de applåderade.
Det är inte någon paradox att servilitet, tomma gester och hat mot överheten existerar samtidigt. Det förklaras med vakuum.
Vakuum.
Berlusconi beskriver som bekant sig själv som syndabock, ja faktiskt menar han att det är han som är Kristus med en lika blodig törnekrona som Mubarak. Jag tror inte att det kommer att gå att få Berlusconi dömd. Han äger så mycket och har så många "vänner". Utan att vilja bli för pessimistisk gissar jag att jagandet efter syndabockar kommer att rikta sig mot de invandrare som inte släpps in på arbetsmarknaden (på ett sätt kan jag tycka att förslaget att det ska bli lättare att ge folk sparken har sina poänger, eftersom det skulle kunna leda till lite mindre nepotism och större rörlighet - allt beroende på vem som sparkar vem och varför, förstås) och mot romerna.
Jag ska ha fel. Jag kommer att se till att jag har fel.
Ibland ser man påståendet att Italien inte har gjort upp med sin fascistiska nutidshistoria på samma sätt som Tyskland gjort upp med sin nazistiska - det ligger något i det, överhuvudtaget ligger våldet närmare ytan i Italien än i andra länder i Europa.
Men gradskillnader är inte väsensskillnader och vi kan faktiskt lika gärna ta ropen på en stark man - fruktansvärt typiskt Katrine Kielos - inom medierna här, i landet på granitberg utan jordbävningar, eller Margot Wallström som uttalar sig i Svenska Dagbladet och säger att Mario Monti inte alls är tråkig, de brukar skoja ibland.
Det är vakuum.
Och det här är ett utkast.